Saknad...

Den 14 dec fyllde vår mamma år - i himmelen. Jag tror fortfarande att jag inte riktigt förstått mig på det här med att hon verkligen är borta! Ändå - har jag sett människor dö så många gånger eftersom jag är intensivvårdssjuksköterska. Det är ju helt annat när det drabbar oss själva!

Bilden visar vår dotter Majas bild på henne och morfar bredvid mormors sten som hon gjorde när hon var 4 år . Mamma ville inte ha en vanlig gravsten utan en minneslund med en speciell sten. Visst är bilden fin?

Oavsett vilken ålder man är i - kommer man att stöta på sorg och att nära och kära går bort vilket kan  få en att  misströsta. Men, som min kloka man bruka säga; "alternativet är att man stänger in sig själv i en stuga i skogen och inte alls har några nära. Och det är värre..."
När jag har som mest funderingar kring livet brukar jag i alla fall vara oerhört glad över att jag tagit mig upp ur övervikts-träsket! Det var ju så extra jobbigt när man hela tiden var trött och slut..Vilket inte gör livet lättare!